Syftet med analysen var att belysa vilken hälsopåverkan kortvarigt höga halter av NO2 i sig självt har, att bedöma hälsoindikator samt att skatta den relativa påverkan under en timmes exponering för NO2 på aktuell hälsoindikator. I studien valdes luftvägsbesvär som hälsoindikator. Både studier på inflammationsmarkörer samt studier med astmasymtom som hälsomarkör undersöktes och presenterades. Däremot valdes de studier som använt astmasymtom som biomarkör då denna hälsomarkör är lättare att kontextualisera, dataunderlaget är större och då det följ¬aktligen blir mer generaliserbara slutsatser. Det oviktade sammanlagda värdet av en ökning av symtom för varje ökning av 10 μg/m3 av NO2 är 4 %. Efter att ha viktat efter antal individer i varje studie är resultatet 3 % ökning av astmasymtom för varje ökning av 10 μg/m3 NO2. Estimaten stämmer med en metaanalys av 13 studier (EPA 2008) där en kortvarig ökning av 10μg/m3 NO2 gav en ökning av barns astmasymtom med 3 % (95 % KI 1, 6). Studierna är utförda på särskilt känsliga individer för luftvägsbesvär av kvävedioxider; astmatiker och barn (upp till 18 år) (EPA 2008). Resultaten är därför inte generaliserbara på hela befolkningen. Hälsomarkören är trots allt relativt vanlig då vart tionde barn i Stockholm får astmaliknande symtom minst en gång per år (Patel, 2008).