Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Arbetet för gåendes trafiksäkerhet i ett antal större och medelstora kommuner. Med något undantag finns inga särskilda program för fotgängare med utgångspunkt från deras behov av säkerhet och framkomlighet. Ett exempel på det är kommunernas översyn av fartgränserna inom tätort som mera utgår från motortrafiken än fotgängare och andra oskyddade trafikanter. Detta är resultat från den andra delen i ett projekt som gäller fotgängares säkerhet i svenska kommuner. Den första delen är en statistisk analys av data från STRADA och RVU-Sverige för 51 av landets största kommuner. Den redovisas i en separat rapport: Gåendes trafiksäkerhet i svenska kommuner enligt STRADA. Analysen resulterade i en gruppering av kommunerna i tre tredjedelar: en tredjedel med flest antal skadade, en med minst antal och en tredjedel emellan. Ett antal kommuner i de båda yttergrupperna har valts ut för denna andra del av projektet, en intervjustudie med centralt placerade trafikplanerare. Intervjuerna rörde trafikförhållandena och säkerhetshetsarbetet i syfte att dels ge en generell bild, dels undersöka om kommuner med få respektive många skadade skiljer sig åt i sådana avseenden. Skillnaderna är små, enligt intervjuresultaten, mellan kommuner med litet respektive stort antal skadade fotgängare. Likheterna är större än olikheterna. Ambitionerna att ta fram program verkar dock ha kommit längre i kommunerna med färre olyckor och där verkar man också använda statistiskt underlag och trafikmätningar mera ambitiöst. Och man förefaller ligga före i användningen av moderna mätmetoder för att inventera tillståndet på gång- och cykelvägarna. På ett mer allmänt plan finns också en del skillnader, exempelvis i uppfattningen om fotgängarförhållandena i den egna kommunen. Gåendes trafiksäkerhet i svenska kommuner enligt STRADA – Det nya informationssystemet för olyckor och skador i trafiken Variationen i antalet skadade fotgängare är mycket stor mellan kommuner. I fallolyckor skadas 12,5 fotgängare per miljon förflyttningar till fots i de 51 största svenska kommunerna, men det varierar från 1,6 till 56 skadade, en skillnad på 35 gånger mellan kommunen med lägst antal skadade och kommunen med flest antal. I kollisionsolyckor skadas 2,3 fotgängare per miljon fotförflyttningar, med en variation från 0,2 till 4,3, en skillnad på drygt 20 gånger. Mätfelen i STRADA, framför allt de systematiska, förklarar en del av variationen men inte hela. I dagsläget håller STRADA dock inte för att strikt rangordna kommuner. Kommunerna har därför hänförts till tre grupper, en tredjedel med flest antal skadade, en med minst antal och en tredjedel emellan. Kommuner i de båda yttergrupperna har därefter valts ut för en mer ingående intervjustudie med centralt placerade trafikplanerare. Intervjuerna gällde trafikförhållandena och säkerhetsarbetet i syfte att dels få en generell bild, dels undersöka om kommuner med få respektive många skadade skiljer sig åt i sådana avseenden. Denna del av projektet redovisas i en separat rapport: Arbetet för gåendes trafiksäkerhet i ett antal större och medelstora kommuner. Undersökningen har genomförts med data från STRADA och RVU-Sverige de båda åren 2011 och 2012. Den omfattade 51 av landets större kommuner som valts efter tre kriterier. För det första närhet till STRADA-registrerande sjukhus, för det andra ett acceptabelt minimiantal RVU-intervjuer, och för det tredje minst 40 000 invånare. STRADA dras med betydande bortfall som varierar geografiskt. Det är angeläget att klarlägga de externa och interna bortfallen på STRADA-sjukhusen. Hur stora är de och, framför allt, hur mycket varierar de mellan olika sjukhus? Vad kan man göra för att minska bortfallen? Fortlöpande kvalitetsstudier kan ge underlag för uppräkningsfaktorer för att eliminera effekter av olika slags bortfall. Också i RVU-Sverige är bortfallen betydande. Den speciella metodiken kan ge upphov till ett systematiskt fel eftersom sannolikheten för intervju säkerligen samvarierar med hur ofta intervjupersonen är på resande fot. Det vore önskvärt att efterkorrigera för exempelvis den typen av systematiska fel.