Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Bältesanvändning i buss kan bidra till att reducera antalet dödade och svårt skadade resenärer i samband med bussolyckor. I genomsnitt användes bältet av tre av tio bussresenärer i den regionala linjetrafiken år 2018. Studien Bältesanvändning i buss – nationella och regionala perspektiv syftade till att bidra med nya insikter om hur bältesanvändningen i buss kan öka. Inom ramen för projektet genomfördes en nationell enkätundersökning till medlemmar i Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen visade att endast en av tio upphandlare av regionala busstransporter har genomfört mätningar av bältesanvändningen. Flera upphandlare förespråkade bälteskontroller av polisen, ökad bältes-information och effektivare kontroller av bältena för att säkerställa att de fungerar på ett tillfreds-ställande sätt. Studien jämförde hanteringen av bältesfrågan i den regionala linjetrafiken i fyra områden: Region Blekinge, Västra Götalandsregionen, Region Jämtland Härjedalen och Stockholms län. Slutsatser från denna jämförelse är att det finns ett ökande intresse för bältesmätningar och stående passagerare är ett problem i Västra Götalandsregionen och Stockholms län. Studien identifierade 60 hinder för bältesanvändningen. Vanliga fel på bältet är trög utrullning och undanstoppade bälten. Äldre och funktionshindrade personer, liksom stora och långa personer, har ofta svårigheter att använda bältet. Sociokulturella faktorer bidrar till låg bältesanvändning bland ungdomar. Bussresenärer använder bälte olika beroende på hur långt de reser och vilka tider på dygnet de reser på. Vissa hinder för bältesanvändningen är kopplade till komfort. Studiens rekommendationer är dessa: - Regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) behöver förtydliga sina trafiksäkerhetsambitioner i de målformuleringar som fastställs för de enheter som upphandlar den regionala linjetrafiken. - Gällande branschstandarder avseende bälteslängden behöver förändras. - Bältesförlängare bör vara tillgängliga i alla bussar. Bältesförlängare finns idag i specialfordon men typgodkända produkter saknas ännu vilket utgör ett hinder för en bredare användning av bältesförlängare. - Krav på bältesmätningar bör skrivas in i upphandlingsavtal. Resenärsundersökningar kan användas för att ta reda på hur resenärernas bältesvanor ser ut. - Trafikföretagen behöver se över sina riktlinjer och rutiner för kontroller av bältenas funktion. Ett lättillgängligt system för felanmälan vid funktionsfel på bälten behöver utvecklas. Numrering av säten kan underlätta identifieringen av fel. - Det finns en efterfrågan på ökade och samordnade informationsinsatser till busspassagerare om bältesanvändningen i buss. - Särskilda åtgärder behöver vidtas för att säkerställa att bältet används av alla resenärer som reser med dubbeldäckare. - Den låga bältesanvändningen bland förare i stadstrafiken i vissa regioner är en arbetsmiljöfråga som behöver lyftas ännu mera i berörda trafikföretag. - Turist- och beställningstrafik: Innan uppdrag utförs är det viktigt att säkerställa att beställande part har kännedom om möjliga trafiksäkerhetskrav som kan ställas. Innan uppdrag utförs är det lämpligt att bussföretaget använder en checklista som grund för en säkerhetsanalys.