Denna rapport är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets Skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde. Så kallade ”whiplashskador” är fortfarande ett stort problem – både för den drabbade individen och för samhället i stort. I Sverige rapporteras 30 000 whiplashskador varje år, varav 1 500 blir klassificerade till en invaliditetsgrad på mer än 10%. Den beräknade kostnaden för samhället överstiger 4 miljarder kronor per år. Whiplashskador uppkommer vid krockar i låga hastighetsändringar (10–25 km/h), och i alla krockriktningar. Upphinnandekollisioner (påkörning bakifrån) orsakar dock den största andelen av dessa skador. Sedan mitten av 1960-talet har personskadestatistiken visat att kvinnor löper betydligt (storleksordning 2 ggr) högre risk än män att drabbas av whiplashskada i samband med krockar. Många bilmodeller är idag utrustade med olika typer av whiplashskydd för att minska risken för whiplashskada vid en upphinnandekollision. Vid utprovning och optimering av dessa whiplashskydd använder man sig framför allt av krockdockan BioRID 50M, som till storlek och mekaniska egenskaper representerar en medelstor man. På senare tid har studier visat att bilarnas whiplashskydd generellt är ca 30% mer effektiva för män än för kvinnor. En trolig anledning till denna skillnad är just att stolar och skyddssystem främst är anpassade till den medelstore mannen. I EU-projektet ADSEAT (http://www.adseat.eu) har man tagit fram en första prototyp av en krockdocka – BioRID 50F_P1 – avsedd för upphinnandekollisioner, som till storlek och vikt motsvarar en medelstor kvinna. Prototypen konstruerades av nedskalade och modifierade delar från den manliga krockdockan BioRID 50M. BioRID 50F kan bli ett värdefullt verktyg för att exempelvis kunna förstå varför whiplashskydden fungerar sämre för kvinnor än för män. I detta projekt har vi infört en rad förbättringar på prototypen BioRID 50F, såsom nya underben, underarmar och modifierat huvud, förbättrade möjligheter att kontrollera att dockan har rätt position vid krockprovning, förbättringar av ryggkurvaturen samt en minskning av ryggens styvhet. Vi har även utfört krockprover för att undersöka hur dessa förändringar har förbättrat dockans rörelsemönster. Dockprototypen kan användas som ett verktyg för att dels utvärdera skyddseffekten av olika bilstolar och whiplash-skydd med avseende på kvinnor, och dels för att öka kunskapen och förståelsen för hur kvinnor interagerar med bilstolen i kollisionsförloppet. Det långsiktiga målet är att ytterligare minska risken för whiplashskada för både kvinnor och män. Det återstår dock arbete om prototypen ska kunna ta steget till en fullt utvecklad och verifierad lagkravs-docka. Bilder på resp docka finns i rapporten.