Rapporten är framtagen med ekonomiska bidrag från Trafikverket, Skyltfonden. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområden. Denna studie ska öka förståelsen och kunskapen kring vilka metoder de mindre kommunerna använder idag för att kartlägga, åtgärda och följa upp trafiksäkerhetsläget i kommun. Studien utreder även fördelarna och nackdelarna med respektive metod. Kunskaperna från studien har omsatts till en handledning som de mindre kommunerna kan använda sig av i det vardagliga arbetet på kommunen. Syftet med handledningen är att ge kommunerna ett konkret verktyg att använda vid kartläggning och hantering av trafiksäkerhetsfrågor i kommunen, med möjlighet till att även bredda sig kunskapsmässigt. Studien har genomförts i fyra steg: 1. Litteraturstudie 2. Kartläggning av metoder (enkätundersökning) 3. Utvärdering av metoder 4. Framtagande av handledning Resultatet av studien visar på många aspekter som är gemensamma för hur de mindre kommunerna arbetar med att kartlägga, åtgärda och följa upp trafiksäkerhetsläget i kommunen. Generellt kan det konstateras att: Trafiksäkerhetsarbetet i de mindre kommunerna vanligtvis inte är strukturerat på så sätt att de utgår ifrån ett trafiksäkerhetsprogram/strategi eller att kommunernas insatser är kopplade till Trafikverkets insatsområden. Kommunerna visar dock ambitioner om att vilja ha ett mer strukturerat arbetssätt samtidigt som de saknar viss relevant kunskap. Kommunerna använder en bredd av olika metoder för att kartlägga trafiksäkerhetsläget i kommunen. Vanligtvis kartlägger dock kommunerna trafiksäkerhetsläget först när behov uppstår och arbetar sällan systematiskt med någon eller några av metoderna. De vanligaste metoderna för att inhämta information om trafiksäkerhetsläget är genom synpunkter från allmänheten och platsbesök. De trafikantgrupper som flest kommuner kartlägger trafiksäkerhetsläget för är bil och cykel, medan kollektivtrafik är den trafikantgrupp som kartläggs minst. Till skillnad mot kartläggningen av nuläget där merparten av kommunerna använder sig av mer traditionella metoder använder fler kommuner sig av egna verktyg vid val av åtgärder, huvudsakligen baserade på egna erfarenheter. Merparten av kommunerna följer upp de åtgärder de genomför, men detta görs huvudsakligen genom kommunens egna observationer och synpunkter som inkommer från allmänheten. Aktiv uppföljning i form av exempelvis före-/efterstudier är dock mer ovanligt. En bakomliggande anledning till detta är att resurserna saknas. Olika metoder har olika styrkor och svagheter och är därför lämpliga att användas i olika situationer. Det är därmed svårt att endast rekommendera ett fåtal metoder som är lämpliga för alla mindre kommuner. Det som de mindre kommunerna framför allt behöver är stöd i form av ett strukturerat arbetssätt och att få möjlighet till att bredda sig kunskapsmässigt. För att metoderna ska vara användbara i den mindre kommunens kontext krävs dock att metoderna är både resurssnåla och lätta att använda.