För att cyklingen i Sverige ska kunna öka och samtidigt bli säkrare krävs en rad åtgärder inom framförallt planeringen av infrastruktur, drift och underhåll samt trafikanters beteende. Idag saknas det bra och tillförlitliga data som stöd för ar-betet med att förbättra för cyklingen. Syftet med projektet Bike Data – Crowd sourced Big Data för cykling var att utvärdera storskalig frivillig insamling, så kallad crowd sourcing, av cykeltrafik-data, representativitet i rekrytering av cyklister, datakvalitet, användningsområ-den, acceptans hos individer att vara med i en crowd sourced datainsamling samt kostnad för datainsamling. Cykeldata samlades in från 861 frivilliga privatpersoner i Göteborg hösten 2017 genom mobiltelefonapplikationer, appar. Antalet cykelresor var omkring 21 000. Deltagarna svarade på frågor om de var man eller kvinna, deras ålder och post-numret till deras hemadress. Utifrån dessa uppgifter gjordes en utvärdering av hur väl den rekryterade gruppen representerade cyklisterna i Göteborg. Könsför-delningen och åldersfördelningen visade inga större skillnader gentemot den resvaneundersökningen som gjorts i Göteborg under samma tid. Det var något färre äldre cyklister och yngre cyklister under 20 år möjligtvis beroende på att många informations- och rekryteringskanaler var riktade mot arbetspendlande cyklister. Deltagare var bosatta i hela Göteborg med något färre deltagare från nordöstra Göteborg och fler från Majorna och Linnéstaden. Den skillnaden i cykling åter-finns också i resvaneundersökningar från Göteborg. Representativiteten undersöktes också genom att jämföra antalet GPS-spår från deltagarna som passerar trafikkontorets och Trafikverkets cykelräknestationer med själva räkningarna under en vecka och se hur andelen varierar mellan olika platser. I genomsnitt var 4 promille av passagerna under veckan från studiedel-tagare, en siffra som var stabil för stationerna i centrala Göteborg men mer vari-erande för stationer i utkanten av Göteborg. Sammantaget var den geografiska representativiteten god i inre Göteborg. Rekryteringsvägarna undersöktes också genom en enkätfråga till deltagarna. Ar-tiklar i tidningar var den oftast uppgivna rekryteringsvägen tillsammans med att man läst i Facebook och andra sociala medier. Detta gör artiklar i tidningar och Facebook de viktigaste rekryteringsvägarna för denna studie. Även alla övriga rekryteringsvägar som använts hade bidragit till att rekrytera deltagare. Kostnaden per rekryterad cyklist hamnar mellan 128 kr och 406 kr per cyklist beroende på vilka kostnader som tas med. Mäter man istället kostnaden per cy-kelresa blir den 5–17 kr per cykelresa. Eftersom detta vara ett forskningsprojekt med syfte att bland annat utvärdera olika sätta att rekrytera kan kostnaderna tro-ligtvis bli lägre i nya rekryteringsprojekt. Tre appar användes för att samla in resdata: Travelvu, Strava och Moves. Flest deltagare använde Travelvu och få använde Moves. Det var stora skillnader mel-lan användarna av Strava och Travelvu genom att Strava-användarna var i hög utsträckning män, medelålders och gjorde längre och snabbare resor med cykel. Att bara använda data från Strava-användare avråds därför från. De 21 000 cykelresorna analyserades utifrån deras restid och reslängd och jäm-fördes med cykelresorna i Göteborgs resvaneundersökning som gjordes 2017 un-der samma tidsperiod. Medelvärdena för resornas längd var samma i båda under-sökningarna och tiden var några minuter längre för Göteborgs RVU:ns cykelre-sor. Om statistiken bryts ned på grupper av ålder och kön kvarstår den goda över-ensstämmelsen mellan undersökningens resultat och resvaneundersökningens medelvärden. För att begränsa uppgiftslämnarbördan och av sekretesskäl var deltagarna ano-nyma och endast fyra bakgrundsfrågor ställdes till deltagarna. Att deltagarna var anonyma resulterade i att det har varit svårt att utvärdera acceptansen hos delta-garna, eftersom det inte var möjligt att kontakta dem som inte ville vara med. Sammantaget visar studien att rekryteringsmetoden med flera olika sätt att nå målgruppen cyklister givit ett tillräckligt representativt urval med avseende på köns- och åldersfördelning men att en högre deltagande av cyklister från nord-östra Göteborg behövs. Detta för att 41058 viktning av insamlade data. De goda resultaten för både rekryteringsmetoden och de insamlade cykelresorna gör att metoden har potential att i framtiden fungera som alternativ till tradition-ella resvaneundersökningar och som komplement till trafikmätningar och andra datainsamlingar om till exempel drift och underhåll eller olyckor. Framförallt i kombination med andra typer av cykeldata bedöms metoden ha stor potential för att öka kunskapen om cykeltrafiken. Innan metoden kan tillämpas i större skala behöver den dock testas i andra tätorter och under andra betingelser. De insamlade data med denna metod kan användas för en rad olika användnings-områden: - Ta fram kompletterande statistik om cykeltrafiken. - Ge ökad kunskap om cyklisters ruttval som underlag för att prioritera drift- och underhållsåtgärder samt nyinvesteringar i cykelinfrastruktur. - Ta fram uppgifter om cyklisters exponering för trafikfarliga miljöer och gaturum med mycket buller och luftföroreningar. - Underlag för trafikmodeller i till exempel VISUM1 för cykeltrafik. - Före-efterstudier för utvärdering av åtgärder i infrastruktur eller kam-panjer. - Analys av resmönster över dygnet, veckan, året. - Möjlighet att analysera kvaliteten på cyklisters färdvägar utifrån omvägar, färdhastighet och antal stopp som underlag för åtgärdsplaner. Fortsatt arbete är att testa metoden på andra typer av kommuner med mindre yta och färre cyklister. Möjligheten att använda fler appar och utveckla system för att vikta upp data behöver undersökas. Rekryteringsmetoderna behöver testas i andra kommuner och kompletteras med sociala medier som når ungdomar under 20 år. Rekryteringskanalerna riktade till äldre cyklister som slutat arbeta och inte nås av kanaler riktade till vuxna med arbete behöver också bli bättre.